Hann ju se ett par artister innan jag började jobba så tänkte skriva nått litet om de jag såg.

HÅKAN HELLSTRÖM - Jag kom in på området samtidigt som "Känn ingen sorg för mig Göteborg" inledde hela konserten. Smockat med folk så gick knappt att ta sig fram runt scenen. Var första gången som jag såg Håkan live och jag tyckte det vara en bra konsert. Han spelade hela "Känn ingen sorg för mig Göteborg-plattan" och avslutade med en ny låt "River en vacker dröm" som tydligen bara skulle spelas live denna afton. Hade kanske varit lite roligare att se en "vanlig" konsert med honom då jag tycker att han har gjort låtar som är bättre än vissa delar av debutskivan men det var riktigt riktigt bra iaf och stämningen på konserten var sjukt bra.

BROKEN BELLS - Bandet som jag helst av allt ville se innan festivalen började visade sig vara rätt bra live också. De är väl kanske inte världens mest levande band på scen men vad kan man begära av en stillsam indiefarbror på 40 år. Tyckte konserten var bra överlag men publiken var rätt seg till en början så det förstörde lite upplevelsen.
De kom mest igång under singlarna "The High Road" och "The Ghost Inside" men mot slutet så var det riktigt bra stämning i tältet också. Nu hoppas jag på att James Mercer tar med sig sitt "The Shins" till Sverige snart också för det vore väldigt skoj att se.

THE CHEMICAL BROTHERS - Väldigt häftig scenshow rent ljus och videomässigt. Coola animationer och lasereffekter mest hela tiden. Men jag tröttnade rätt snart på musiken. Är ju inte riktigt min typ av musik egentligen så gick därifrån efter 40 min när jag fått höra de två låtar som jag kände igen ("Galvanize" och "Hey Boy Hey Girl"). Nu stod jag lite åt sidan från scenen och spiknykter. Hade jag varit mitt i smeten och full hade det säkert varit helt grymt men nu när läget inte var så tyckte jag det blev lite enformigt.

LA ROUX - När jag hade tröttnat på The Chemical Brothers så tog jag mig en tur bort till Linnéscenen för att kolla på La Roux. På vägen träffade jag förresten på en gammal klasskamrat från min Wik-period som jag inte sett på säkert 6 år. Så då fick jag lite sällskap också. Men åter till konserten. Här får jag nog lov att säga att det var kvällens positiva överraskning. Troligen för att jag inte hade några som helst förväntningar på konserten. Återigen inte riktigt min typ av musik men hon var grym live. Så jävla närvarande och det syntes att hon älskade att vara på scen och göra det hon gjorde. Alltid kul att se. Rätt mycket folk i tältet som fullkomligt kokade under extranumret och hitsingeln "Bulletproof".

Testade att filma lite med min Iphone under Broken Bells spelning och har lagt upp en på youtube så ni kan se Broken Bells - Mongrel Heart filmad av mig här under. Ändra gärna så ni kollar på den i HD.