Japp här sitter jag och lyssnar på gammal Yvonne. Läste för nåndag sen att de ska göre en reunionspelning på Debaser i juni nångång. Kanske skulle vara värt att besöka men så stort fan var jag aldrig. Även om en kväll på Culturen i Västerås för många år sedan alltid kommer finnas i mitt minne. Men antagligen så hänger den kvällen kvar av helt andra anledningar än för musikens skull. Hade aldrig hört dem innan och det enda jag kommer ihåg av giget är att det var varmt som i en bastu, trångt så inihelvete och att Henric de la Cour var stor som ett hus.

Ikväll sänder vi Månljusskugga igen så lyssna på oss när vi ikväll diskuterar sommaren. Inte många avsnitt kvar innan sommaravbrottet så nu får ni skärpa till er och lyssna.

Nu lyssnar jag inte längre på Yvonne utan Itunes valde  Bob Hund som också återförenas i sommar. Vad är oddsen för detta?

Thåström till Peace and Love är ju trevligt, såg honom 2002 tror jag det var och det var bra så man får väl hoppas att karln kan leverera fortfarande.

18:10 : Mattias ringer och meddelar mig att jag kan få en gratisbiljett till studentspexet.

19:00: Spexet börjar.

19:05: Vi (jag,Micke och Finn) anländer till Maximteatern.

19:15: Jag vill gå hem.

22:30: Spexet avslutas.

Jag förstår egentligen inte varför jag envisas med att besöka liknande arrangemang, man vet ju att det kommer vara värdelöst. Gårdagens spex är helt klart bland det sämsta jag någonsin sett på en scen. Folk utan nånsomhelst talang för skådespeleri bestämmer sig för att tvinga på sin "show" på oskyldiga människor. Och varför ska de envisas med att vara så jävla långa "pjäser" också? Ok, igår var sista föreställningen så den var ännu längre än de tidigare föreställningarna de spelat men vafan i normala fall 3 h av skit utsmetad över publikens ögon och öron.
Nu kanske någon (antagligen någon som bär studentoverall) påstår att men det ska inte vara så bra det ska vara skoj och spexigt. Men då ställer jag en motfråga. Varför i helvete är det inte det då?
En sak vore om det kunde komma någon form av humor från eländet på scen men det gör det ju inte heller. Tror fan publiken buande mer än vad den skrattade. Så en poäng till gårdagens publik iaf.
Så varför genomlider jag detta fiasko? Jo för man ställer ju upp för sina vänner, som som tur var inte sällade sig till det fatala misslyckande som pågick på scen utan befann sig vid ljusbordet och i bandet.
Bandet som jag inte kan klaga på, skötte sig bra och som återigen ett bevis på vad det vad som serverades på scenen lyckades vara roligare i sina små "sista föreställningenskämt" än vad ensemblen lyckades med under hela föreställningen. Mattias hade inte så mycket att göra bakom ljusbordet men inget klagande på honom heller.

 Visst det är svårt att sätta upp en föreställning det vet jag om någon och humor är bland det svåraste att göra på scen. Men jag är övertygad om att detta hade kunnats göra mycket bättre.

En avslutande fråga: Tycker de som står på scenen själva att de är bra? Om de nu gör det så kan jag inte göra annat än att tycka synd om de förtappade själar som har sån dålig självuppfattning.

Dock kommer jag antagligen sitta där igen nästa år (förutsatt att någon jag känner är delaktig) och hoppas och ber att  något vettigt ska ha rest sig ur resterna av denna brutala slakt på scenkonst som jag detta år fick genomlida.

Idag har jag saknat min gamla balkong på Borgmästaregatan. Även fast det nästan outhärdligt varmt där ute så var det skönt att bara vandra ut och sätta sig i solen en sväng när det var fint väder som det var här uppe idag. Här har jag bara en fransk jäkel och det är lite svårt att sitta på den. Hade kunnat gå ner till bänkarna på innegården men där satt det 200 kineser och grillade samt lyssnade på Guns´n´Roses. Inte riktigt det jag eftersträvade. Istället höll jag mig inne större delen av dan och gjorde nyttiga saker som att städa rummet.

Kvällen har varit förbannat tråkig också, sett på lite serier för att få tiden att gå. Verkar inte som att helgen har så mycket att bjuda på överlag så lutar åt att den blir riktigt långtråkig om man inte tar på sig oket att styra upp något själv och det vet jag inte om jag orkar med.

Hade tänkt bege mig till Arenan i Falun på fredag för att titta på Niccokick för det fina priset av 50 kr. Verkade som ett vettigt sätt att spendera en fredagkväll... Men icke!
De har ställt in spelningen p.g.a sjukdom och ersatts av The tallest man on earth. Inget ont om honom, säkert jättebra men jag beger mig inte dit för att kolla på honom. Förbanden intresserar mig inte heller så nu måste jag hitta på nått annat att göra. Håller lite tummarna för att Niccokick ska spela på Peace and Love. Inte bokade än men det ska ju släppas några band till. Just nu spelar de bara på festivaler som är samtidigt som jag jobbar i sommar.

Dagens låt får bli en "gammal" Niccokick låt nämligen Love and Neon Lights.

Japp idag har jag skrivit omtentan i ellära. Och jag är fan inte säker på att jag klarade den här heller. Var mycket svårare än vad originaltentan var.
Jag undrar lite vad våra lärare egentligen tänkte. "Hmm, 13 av 16 kuggade tentan. Jag vet, vi gör omtentan svårare!". Fattar inte riktigt den logiken. Men nu får man vänta ett par veckor och se om man slipper skiten eller om man måste samla sina krafter och göra ett försök till i augusti.

Gick av en slump in på Acceleratos hemsida idag och insåg att den måste jag ju gå på. Många bra band och de akter jag inte hört talats om verkar intressanta de med. Tyvärr så ligger den festivalen tisdan och onsdan samma vecka som Peace and Love är och då jag ska jobba (?) i Borlänge då så lär jag ju inte kunna vara i Stockholm dan innan allt startar. Så nu är frågan om det är värt att betala för Peace and Love och då kunna åka på Accelerator också?
 Troligen så blir det så att jag får strunta i Accelerator och koncentrera mig på Peace and Love. Men lite tråkigt är det.

If you don´t think this song is the greatest song ever.... I will fight you.

Idag plockades cykeln fram ur förrådet för första gången sen november tror jag. Har man vänner med bil så behövs den ju inte så ofta. Men denna dag var jag ensam på min tur och orkade verkligen inte gå. Trodde först att den blivit snodd när jag inte hittade på den direkt och började bli lite irriterad särskilt eftersom den är låst med dubbla lås innan jag till sist hittade på den. 

Nödvändig information eller hur? Men nu har jag inte så mycket att skriva om men känner att om jag inte tvingar mig till att skriva lite så kommer jag lägga ner det här och det har jag ingen lust med. Svårt att hitta tillbaka när man har tagit en massa avbrott på sistonde. Så ni får ursäkta.

In other news så har min korridor fått sin första kines nu. Så vi blir mer internationella. När jag kom hit var det bara svenskar och tyskar här men nu är det folk från Kina, Finland,Frankrike och Spanien också. Och Nils och Gustav mina svenska grannar kommer flytta härifrån så kanske blir jag ensam svensk på våningen till hösten. Om tyskan Inga stannar så kan jag iaf prata svenska med någon i köket.

Spelar iofs väldigt lite roll för mig, har ingen större kontakt med mina grannar. Så länge köket hålls snyggt och jag får behålla min mat för mig själv så är jag nöjd.
Har iaf lärt kinesen att man kan dricka yoghurt utan att tillaga den först. Dagens goda gärning som egentligen tillhör gårdagen.

...Välkommen till vår bygd igen(?).

Sitter här och slösurfar lite i min ensamhet då Jenny bestämt sig för en bra stund sedan att det var dags att sova. Fullt förståligt då hon ska upp vid 5 imorrn. Något som jag med bestämdhet inte kommer göra.

Nu kanske ni få tappra själar som med jämna eller ojämna mellanrum besöker min blogg undrar om jag yrar i nattmössan eller dylikt.
Här skall väl inte finnas internet heller!

Men se det gör det nuförtiden. Jenny investerade i en dator och som följd av det inköpet så inhandlades det även ett mobilt bredband så vóila nu är jag tillbaka på nätet.

Valborgsfirandet blev av lugn karaktär, fast några glas rött gled ner under kvällen som spenderades i Västerås hemma hos Jennys bror. Riktig god mat bjöds det på och sedan begav vi oss vidare tll Djäkneberget för att se lite eld och raketer. Fick även lyssna på ett valborgstal signerat Olof Thunberg.

Vem fan är det kanske ni då undrar i ert stilla sinne. Det gjorde även jag (fast namnet verkade bekant) tills han började tala och det slog mig att det är han som har läst in Bamseböckerna. Den rösten tar man inte miste på. Hur ofta har man inte i sin barndom lyssnat på den rösten som berättat de sagorna.

Idag har jag förresten provat på att spela lite golf, kändes som det gick ganska bra iaf. Gick ett par varv på en korthålsbana efter att Jenny gått igenom lite grunder med mig och det var skoj. Men insåg att jag nog ganska snart kommer tröttna på det. Troligen mycket roligare på riktig bana.Men har man inget greencard får man ta det man får. Kommer nog fortsätta lite smått i sommar dock då jag tyckte det var skoj överlag.

Nej nu ska jag nog fan också sova. Varit vaken alldeles för länge med mina mått mätt. För tidig uppstigning imorse.

sitter och dricker öl. troligen inget mer bloggande denna köpingsvistelse. Hos jenny finns inget internet. men den som lever får se.

Nu jävlar ska det bli ordning på gubben. Eller man kan ju iaf hoppas. Fortsätter min nyttiga livstil (En sanning med modifikation men ändå).  Ska ut och springa en vända med Ordförande Mattias strax och få lite ordning på konditionen. När vi spela fotboll insåg jag att det här håller ju inte. Stod och kippa efter luft bara ett par minuter in i matchen. Så nu ska det bli lite ordning och reda på den fronten iaf, men känner jag mig själv rätt så blir det en eller ett par ggr innan  jag lägger ner helt och återvänder till den stillasittande livstil som jag vant mig med.

Idag har jag haft el sedan 08.00 imorse. det är lite för länge eller snarare mycket för länge.
Höll på att somna ett par ggr under förmiddan men efter lunchen så var det faktiskt ganska skoj på labben.
Vi skulle koppla in en strömbrytare och med den lyckas med att tända och släcka en lampa. Var ett förbannat pillande med dryga kablar men var den labb som gav mest av dem vi haft och det kändes som om man gjorde något som man faktiskt kan ha användning för.

Igår var vi jättehurtiga och spelade fotboll ett par timmar i det fina vädret. Idag har jag därför ont , inte träningsvärk heller utan knäna gör sjukt ont. Man börjar kanske bli gammal. Eller så är kroppen bara så ovan att röra på sig.

Nu har jag ingen skola på 1,5 vecka. Så kommer till Köping om ett par dagar hade jag tänkt. Får se vilken dag det blir, i princip skulle jag kunnat åka idag men vi ska ha lite möten angående Seasidefestivalen som vi ska köra ljuset på så får vänta tills vi har haft det iaf.

Dagens låt får bli Niccokicks nya singel - The Poet. Gillar en heldel av deras tidigare grejer så nu får man hoppas på att nya skivan också är bra . Denna är iaf helt ok.

Här är ett klipp från Ghostnails spelning på smedjan i december som jag ljussatte. Blev inte så bra iaf inte när det filmades, såg snyggare ut på plats. Dessutom så hade jag inte så mycket att leka med, ett ljusbord som var från helvetet och så var det sista låten.

Här kommer den som utlovat.

Japp nu sitter jag här och är på väg tillbaka hem. Om man nu ska kalla Borlänge för hem. Vissa dagar känns det som så medan andra dagar känns det som om Köping är mera hemma. Fast jag egentligen inte har nått speciellt som jag gillar med någon av städerna. Home is where your heart is heter det ju men i mitt fall är det snarare home is where my hat is. Men just nu har jag partyhatten i Köping och nya hatten på mig så blir lite svårtolkat.

Idag är det dåligt med utstötta små tonåringar med attitydsproblem. Istället så underhåller en grupp invandrare oss på perrongen med att sjunga någon sång på sitt hemspråk. 20 minuter till ska jag sitta här, helt klart den tråkigaste delen av sträckan att sitta fast på Västerås central och bara invänta nästa tåg. Blev tvungen att köpa en påse godis för att dämpa misären.

Nu gick det precis förbi en för mig helt okänd person och hojtade "Tjena!" medan hon skyndade sig ner för trapporna. Tydligen liknar jag någon annan. Eller börjar demensen få tag i min hjärna?

Perrongen blev precis läskigt folktom, nyss var det fullt med liv men nu när jag tittar upp från skärmen så är sitter tre personer glest utspridda längs denna långa korridor.
Vistelsen i Köping kändes väldigt kort, tyckte inte jag hann med någonting alls. Antagligen för att jag jobbade tre nätter och sov därmed bort en del av dagtiden på vistelsen också. Trist egentligen men pengar är trevligt och jag kommer åka hem igen om 2 veckor till min syster konfirmation så förhoppningsvis ska jag hinna med att träffa lite folk då istället.

Nej nu börjar det bli dags att avrunda och sätta mig på tåget som tar mig till Sala där jag ska byta till Borlängetåget. Där behöver jag dock bara vänta 8 minuter. Mycket mer humant om jag får säga så. Vid närmare eftertanke vem fan ska hindra mig? Vi säger så gott folk, ska slänga upp dagens låt när jag kommer hem också. Passar in på dagens tema.

Jag överger nu min tidigare övertygelse angående offlinebloggande och faller själv offer för dess charm. Anledningen är att jag har förbannat tråkigt och nu när tåget strax ska lämna Västerås Central så är jag trött på att inte ha något att göra. När jag nu suttit här på stationen under närmare 40 minuter så har vissa tankar slagit mig. Till saken hör att just Centralstationen i Västerås verkar ha blivit ett slags samlingsställe för ungdomar i ålder 12-16(?) som tycker att vi är lite annorlunda och därför måste vi visa upp att vi inte hör hemma i det samhälle som ni skapat åt oss. Varför man då väljer att sitta på en järnvägsstation är för mig oförståligt men kanske har inte Västerås något annat ställe att erbjuda dessa missanpassade ungdomar. Dock bjuder de på lite underhållning särskilt när de beger sig ner till pressbyrån för att inhandla en påse chips eller dylikt. Blicken fokuseras långt fram i lokalen fastnaglad på en bestämd punkt liksom för att markera att " jag vet att ni tittar på mig men jag bryr mig inte om det". Tyvärr ur deras synpunkt så svackar oftast blicken lite så det blir mer "Jag vet om att ni kollar men jag ska visa det som om jag inte bryr mig, fast jag egentligen känner mig fruktansvärt osäker i mig själv". Oftast så ska man också på största möjliga sätt sticka ut med hjälp av klädval, nitar, skor och smink. Undra om det är ett tecken på att jag börjar bli vuxen över att jag reagerar över dessa människor. Visst när jag var 15-16 så hade även jag min period som de flesta har haft. Hårdrockare som man var ville man visa sin tillhörighet på ett sätt som innefattade kläderna och skor och hår. (som jag aldrig lyckades med då mitt hår efter en viss längd bara blir tjockt, såg ut som om jag hade en konstant pälsmössa på huvudet). Men enligt mitt minne så var vi aldrig sådär noggranna med att uppvisa att ni är konstiga ni andra som inte är som oss. Kanske har tiderna ändrats kanske var vi för fega för det eller var vi mer vettiga? Bara några tankar angående det.

Nu är jag i Köping om 10 minuter ska bli skönt faktiskt. Och killen bredvid mig låtsas sova nu när konduktören tittade in i kupén. Takes you back till när man alltid plankade på tågen. CD-spelare och bok var min favorit oftast fick man vara ifred.

Tyvärr verkar det vara så att jag lämnade det fina vädret i Borlänge. Det är ju också själva fan, första dagen det är fint i år i Borlänge och då åker jag till Köping som har haft jättefint väder hela veckan men nu när jag dyker upp så vägrar det. Som om vädret vill mig illa. Börjar bli trött nu också. Blir jobbigt att jobba inatt.

Demonerna har skrikit lite extra högt ikväll. Tråkigt när det inträffar och framför allt blir jag arg på mig själv men vad kan jag göra åt det? Skyller på att jag är trött. Ska bli väldigt skönt att åka till Köping imorgon. Känns som om jag behöver det. Tar med laptopen men kan inte garantera nått inlägg. Beror helt på ev. snälla grannar.


En positiv grej från dagen är iaf att jag nu har löst det med tele2 och från och med imorgon så har jag SMS Kompis iaf. Dessutom så var det häftigt att se en stålvajer brinna idag som vi sysslade med i skolan.


Jag gillar den här låten idag. Och igår också när jag hörde den för första gången.

Nej nu blir det sova

Fan vad jag är förbannad på tele2comviq just nu. Ringde då jag tyckte att min telefonräkning var lite väl hög om jag nu skulle ha fått bytt till sms kompis som jag beställde i slutet av januari. Men tänkte att de kanske kastat med abonnemangsavgifterna som det kostade vid flytt så ringde bara för att få det bekräftat. Då säger idioten på supporten att de inte har fått in någon anmälan på att jag skulle ha bytt abonnemang och säger att jag får lov att faxa in alla detaljer till dem så de kan kontrollera detta. Då jag har trott att jag har ringt gratis till t.ex Jenny så har ju samtalen blivit väldigt långa i vissa fall. Och nu visar det sig att jag inte alls haft det så. Irriterad är det minsta man kan säga att jag är nu.

Har väl inga större förhoppningar om att få tillbaka några pengar men det är ju fan att man ska kunna teckna ett avtal, får bekräftelse på affären och sen så har den iaf inte gått igenom.

Det stinker salami i vårt kylskåp. Det är fan inte ok!